söndag 21 maj 2017

Reality - Science Fiction i tågtrafiken


Inopererad biljett - gränsen är nådd


Jag läste det i Sydsvenskan igår.  Nu såg jag det på nyheterna ikväll.  Framtidens biljett sitter i ett chip i tumgreppet!  Här säger jag bara en sak:  ALDRIG I LIVET!!  Jag är inte rädd för nålar, inte det minsta.  Som blodgivare får man tåla tjocka nålar, och de känns inte alls.  Nej, jag är rädd för vart vi är på väg i det här samhället.  Ska SJ verkligen få operera in biljetten i kundens tumgrepp?!

Flera aspekter här:  Vem står för notan?  Vem som helst kan ju inte skjuta in ett chip så här!  Bevare mig väl om det skulle stå någon kvacksalvare redo med sprutan - billigaste alternativet!  Eller blir det någon ur SJ:s personal som får en snabbutbildning i sprutvård?  Hmm, ganska dyrt gissar jag.  Eller ska man ta sig till vårdcentralen?  Ska den allmänna sjukvården bekosta ingreppet?  Hur jag än vänder och vrider på det så är det en omotiverad kostnad inblandad.  Det måste ju finnas viktigare saker att lägga pengar på!  För sjukvården att avsätta tid för något sånt här känns orimligt.  Sjuka personer måste väl ändå gå före!?  Korta vårdköer...?  Nja, knappast!  Men SJ:s egna prioriteringar då?  Med tanke på alla problem de dras med så borde det vara högre prioritet att försöka hålla tiderna så kunderna kommer dit de ska.  Inte något ett jävla chip kan hjälpa till med!

Men tänk om något går snett?  Tänk om någon visar sig vara allergisk mot innehållet?  Eller om eländet avger något farligt ämne?  Det kan jag se framför mig:  "Hallå?  Jag behöver en tid, jag tror jag är allergisk mot min biljett!"  Dödsorsak:  Allergisk reaktion efter inopererad biljett, farliga ämnen läckt ut i blodet.  Ärrvävnad, infektion, blodförgiftning, sen bara borta!  Bortsett från de här aspekterna, vem vill ha ett ärr efter en biljett i tumgreppet?  Eller någonstans?  Vem bekostar skönhetsoperationen?!  Men det handlar också om obehaget av att ha något inopererat i min kropp!  En metallbit med någon sorts form av koder?  George Orwell hade så klart för sig när han skrev "1984".  Big Brother is watching you!  Det gör han redan, men den bevakningen behöver inte utökas...

SJ säger själva att de är helt för detta, att man inte kan stoppa utvecklingen.  Ha, watch me!  Om jag vägrar detta, får jag inte åka med då?  Helt ok, då väljer jag ett annat sätt att resa!  Om jag måste betala för att ha bilen på Kastrup - ok, då får det bli så.  Är det något här i världen jag har ensamrätt på så är det väl min kropp?!  Ingen gör ingrepp på mig om inte jag har godkänt det.  Då måste jag ju i rimlighetens namn kunna bestämma vilken typ av biljett jag vill resa på?  Jag pendlar inte ofta med kommunala medel, och om detta är framtiden så kommer jag inte att börja pendla kommunalt heller.  Över min döda kropp!!  Jag har redan börjat vägra vissa saker ute i samhället.  Ni som läser mina inlägg vet vad jag tycker om personnummer, så detta lämnar jag inte hur som helst.  Mitt hemliga mobilnummer lämnar jag inte heller hur som helst.  Så jag kommer vägra även detta!

Heja bilen!

Musik: "1984" med David Bowie


Du-di-du-du, du-di-du-du, du-di-du-du

Mitt chip - jag kan inte hitta det!  Det är borta!


SJ:s framtidsvisioner - ett fall för Arkiv X




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar