Inspiration - Ett höstminne

Adelövs Marknad

Ett givet hösttecken var Adelövs Marknad - eller Adelövs Marken, som vi oftast sa.  Första torsdagen i september var det marknad, och den som inte åkte dit var, hm, ovanlig.  Tror inte ens att det fanns någon som inte åkte dit.  Alltså, alla var där!  Marken öppnade tidigt på morgonen och fortsatte till sena kvällen, fanns tid för alla att åka dit.  Någon av mina klasskamrater fick till och med ledigt från skolan en stund på morgonen för att åka dit och handla kläder innan rusningen.  Vi brukade ta det på eftermiddagen när mamma slutat jobbet - i rusningen.

Jag stod så klart beredd att hoppa in i bilen och åka till marken.  Adelöv ligger inte så långt från Frinnaryd, kanske drygt halvvägs till Gränna.  Det innebär ca två och en halv mil.  Som vanligt var det mycket bilar, för de flesta körde ju dit efter jobb och skola.  Från landsvägen norrifrån fick man svänga in till vänster, rakt in genom skogen, och bli invinkad till lämplig plats ute på det stora fält som uppenbarade sig framför en.  Det blev en bit att gå, och det var ju jobbigt för den här soffpotatisen.  Men vad gjorde man inte för ett par timmars skoj på marken...  Vädret brukade också vara på besökarnas sida, minns inte att det regnat en enda gång under alla år.  Nåväl, vi noterade var vi ställt bilen, typ område T, och travade in mot marknadsplatsen.  Den låg på andra sidan vägen, så det innebar ju en viss utmaning att korsa den.  Redan på avstånd kunde man känna doften av sockervadd och popcorn och höra skriken från tivolit.  Alltså, tivolit var ju mitt huvudmål, även om vägen dit bjöd på en hel del intressanta saker.

Så började den lilla resan genom Adelövs Marken.  Knallarna stod i sina marknadsstånd och sålde allt från kläder till godis, zigenarkvinnorna kikade ut ur sina husvagnar och erbjöd ens framtid i kristallkulor och tarotkort, lyckohjulet snurrade och lockade med chokladgodis eller kramdjur, folk handlade och prutade och till och med stal.  Japp, jag såg det, glömmer det aldrig!  En kraftig raggartyp med brevspringa där bak, jeansväst, en ful mustasch och en frisyr som antydde ovänskap med barberaren.  Han snodde en begagnad pocketbok.  Nedrigt!  Själv brydde jag mig inte så mycket om pocketböcker på den tiden.  Här var det mest leksaksstånden och godisstånden som lockade.  Mamma var nog mer intresserad av väskstånden och hushållsattiraljsstånden och tavelstånden.  Men jag minns inte om hon nånsin kom hem med något.  Jag kom däremot alltid hem med godis.  Det brukade vara stora vridna klubbor, vita med tunna ränder i olika färger, samt så klart en påse sockrat gelégodis, också de i tjusiga och livsfarliga färger.  Klubban brukade jag inte kunna äta upp på en gång, den kunde ligga i en plastpåse i kylen i flera dagar.  Men visst gjorde vi andra inköp.  Något som alltid lockade var barnparaplyer.  Det fanns en speciell sort, kupolformat i genomskinlig plast med fina figurer på sidorna.  Ett sånt skulle jag ha!  Och det fick jag förstås, bortskämd som jag var.  Tja, inga dyrare historier.  Men jag vann aldrig någon jättenalle på lyckohjulet.  Tror jag vann nån liten plastfigur vid nåt tillfälle, men jag minns inte så noga.

Så var det då dags för tivolit.  Här blev det cyklonen och kaffekoppen, karusellhästen och en massa annat jag inte minns namnet på.  Det var ju guld för en liten flicka!  Och det blev en chans att prata med andra barn, för min mor satte sig inte på någon karusellhäst minsann.  Då kunde man ju bli yr.

En av de sista gångerna jag var på Adelövs Marken måste ha varit tidigt 80-tal.  Morfar skjutsade mig och min fem år yngre kusin, släppte av oss, och hämtade oss igen på angiven tid.  Givetvis var det för att jag själv ville dit, men nu kände jag mig ju lite som min egen mamma.  Jag åkte dit med honom så han skulle få komma till marken, köpa marknadskarameller och klubbor, snurra på lyckohjulet och åka karusell.  Men jag åkte med!  Sista gången jag åkte cyklonen klev jag av den yr i huvudet och illamående.  Hjälp, jag började bli vuxen...

En del minnen ska lämnas orörda.  Jag har inte varit på Adelövs Marknad på över 30 år, kommer nog inte åka dit heller.  Jag vet att det inte kommer att vara detsamma, och just det här lilla minnet vill jag bevara som det är.  Varje gång jag kör till Frinnaryd passerar jag marknadsplatsen, undrar om det fortfarande är marken där varje första torsdag i september.  Jag tror faktiskt det.  Och jag hoppas att där finns andra små barn som har lika kul som jag hade en gång i tiden.  Kanske något litet barn kan få ledigt från skolan ett par timmar på morgonen för att mamma ska kunna handla lite nya höstkläder till honom eller henne innan rusningen.

Musik:  "Scarborough Fair"

Adelövs Marken
Bild från Internet

Godisstånd
Bild från Internet