På semester med en buse
Årets första dröm blev årets första inlägg. Men visst har jag drömt innan i år, bara inte särskilt sammanhängande för att bli intressant som ett inlägg. Och sen finns det ju drömmar man kanske inte vill berätta om...
Både jag och maken jobbar ganska mycket. Förr jobbade åtminstone maken ännu mer än han gör nu. Detta sorgliga faktum gjorde att vi sällan åkte på semester tillsammans. Det var antingen fiskeresor för honom eller domarresor för mig, alltså på varsitt håll. Men i den här drömmen hände det som jag inom mig har längtat efter i så många år - vi skulle ha semester tillsammans. Nu blev det väl kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig. Maken var arbetsklädd, vilket innebar vit t-shirt och gula varselshorts. Och med på resan var också en bekant till honom, en långhårig typ med ett skamfilat rykte. Han sades vara yrkesmördare. Denne typ har ingen motsvarighet i verkligheten! Vad han än var så hade han också vit t-shirt och gula varselshorts. Och det märkliga var att maken satt på en bänk i skuggan medan jag försökte ha en konversation med yrkesmördaren. Inget djupare samtal, kanske bara en kommentar om den vita Messerschmitt som någon trampade runt i på den lilla sjön i södra Frankrike, där vi befann oss på denna semestern. Och jag undrade samtidigt om den här mannen skulle mörda mig, och om maken i så fall var medveten om det... Medan jag funderade på det så betraktade jag alla båtar och amfibiebilar på sjön och undrade samtidigt hur länge jag skulle få leva...
Jag betraktar inte detta som en mardröm. Det är bara att konstatera att jag sett för mycket TV på sista tiden. Ett program som handlade om Messerschmitt, ett program som handlade om södra Frankrike och ett program som handlade om långhåriga mördare. Och min egen inneboende dröm om att vi snart kan ha en riktig semester tillsammans, jag och världens snällaste make...
![]() |
Messerschmitt - finns ej som amfibievariant |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar