Full aktivitet
Ja, verkligen full aktivitet under mina timmar i sovande tillstånd. I natt satte jag nog rekord. Eller vad sägs om detta?
Det har varit lite memory lane över det hela i natt. Först befann jag mig i Tranås, närmaste stad till Frinnaryd. I Tranås finns ett litet shopping center som kallas Tranan. När jag var barn bestod Tranan av en skoaffär, en underklädesaffär, ett café, en Pressbyrå och en rulltrappa (stadens enda!) upp en butik med herrkläder. Det fanns dock inte en dunkel sal med ett mörkrosa draperi och en duschkabin mitt på draperiväggen någonstans på Tranans shopping center. I min dröm gjorde det det. Jag och en gammal klasskompis från grundskolan befann oss i den salen, pratade och skrattade och hade kul efter att ha tränat tillsammans. Min man hade också varit med på ett hörn men var inte i salen med oss. Rätt som det var kom min kära make inspringande i salen där vi var, spritt språngande naken. Han skulle bara duscha, skuttade fram till duschkabinen och in i duschen. Sen var det inte mer med det...
Maken och jag fortsatte så småningom på andra äventyr. Vi var på ett slags hotell. Det bestod av många byggnader med olika namn och nummer, nästan som ett universitetsområde, typ campus. Men det var ett hotell. Vi hade ett rum med säng och köksmöblemang. Rätt som det var öppnades dörren och fyra asiater kom in i vårt rum. De skulle sätta sig och äta vid vårt bord! Det var vår sista dag på hotellet, och jag tyckte vi kunde gå och checka ut så kunde asiaterna äta i lugn och ro, men det ville inte maken höra talas om. Det var minsann vårt rum så de fick äta någon annanstans. Jag kunde ju hålla med, så jag sa till dem: "Varför ska ni sätta er i vårt rum och äta? Ni har väl själva ett likadant rum, med bord och stolar där ni kan sitta." Asiaterna tittade förvirrat på varandra, och den ene mannen mumlade till sin fru: "Aha, är det det de är till för?" Då menade han matmöblerna... Jag tog mig en tur till hotellets reception. Av någon anledning låg den i anslutning till min dotters lägenhet. Jag visste att hon kommit hem tidigare än planerat, så medan jag väntade på service så jag hur hon började röra på sig under täcket och vakna till liv.
Efter det här äventyret hamnade jag åter i ett dunkelt rum. Gamla kompisar från skoltiden fanns någonstans omkring mig, men inte i min omedelbara närhet. Här var det inte heller lika uppsluppet, snarare lite sorgset. Det nya dunkla rummet var betydligt kalare, och jag var ensam där. Med mig hade jag en småblommig prydnadskudde, avlång i formen. Jag höll den hårt i min famn, och den blev min trygghet ända tills jag kom hem. Hem i det här fallet var mormors och morfars gamla hus i Frinnaryd. Jag var så glad över att vara tillbaka där, tillbaka i mitt gamla rum! Jag tänkte att här ville jag bo resten av mitt liv, jag skulle aldrig flytta! Men så kom jag ihåg att huset var sålt och morfar och mormor fanns inte mer...
![]() |
Tranan i Tranås |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar