Reality - Julgransplundring

En hälsning från er julgran

Jaha...  Så står man här då - degraderad och lemlästad.  Det gör ont, ska ni veta!  Ont i både kropp och själ!  Först tar ni hem mig, noga utvald och speciell just för er.  Ni ställer mig i en fot (aj, spik i stammen!) häller i kallt vatten så jag fryser (ok, gott att dricka ändå), lägger en sladd med små lampor runt mig, hänger en massa krimskrams på mina grenar, och avslutningsvis sätter ni en fånig spira på huvudet!  Alltså, hallå!!  Tittar ni ens på mig sen?  Tycker ni jag är vacker?  Löjligt är vad det är!  Ja, så får man stå där och se dum ut i någon månads tid, och ni bevärdigar mig knappt med en blick under den tiden.  I början kanske, sen är jag bortglömd.  Inte ens ett foto tog ni på mig!  Om ni tyckte jag var så snygg, varför tog ni inte ett foto på mig?  Inte ens det minnet ville ni ha av mig.  Man blir så besviken.  Kränkt, faktiskt!

Idag åkte jag ut med stammen först.  Av åkte kulorna, ljusslingan och spiran och sen klippte ni av mig alla grenarna.  Och inget mer att dricka fick jag, ni tömde min fot.  Alltså, ni ska veta hur kallt det är att stå här ute nu.  Inga grenar kvar, inga barr som värmer mig.  Nu förstår jag hur julgrisarna känner sig.  De föds och göds, slaktas och äts upp.  För vad?  Ert höga nöjes skull!  Och en sak till:  Jag hoppas inte det kommer någon ny gran till er nånsin, eller till någon annan heller för den delen.  Det är trädplågeri big time!

Ja, här står man nu, kallt och läskigt är det

Och här är mina grenar, avklippta och bortkastade