Spirit says...: Reality - Kåseri November

November 2018

Den här månaden avslutades med ett julbord på jobb, i glada vänners lag. Julborden på mitt förra jobb, ihop med mina förra arbetskamrater, brukade vara hur trevliga som helst. God mat, trevlig miljö, bra underhållning med blandad musik att dansa till. Men sen blev det så stort att det blev anonymt och den sista innan jag slutade valde jag att avstå ifrån eftersom den skulle vara likadan som året innan och året före det... Nu är jag på ett annat ställe, andra arbetskamrater, andra typer av julfester. Förra året var vi ute på julbord och njöt av underhållning medan vi åt. Det här året var vi kvar på kontoret, och det var en fullträff! Vi är inte så många, så det blev intimt och mysigt. I ena konferensrummet var gående bord och i det andra satt vi och åt och hade roligt i varandras sällskap. Julmaten var verkligen alldeles utsökt, och ett par arbetskamrater hade dukat och dekorerat och gjort riktigt fint till resten av oss som satt och jobbade in i det sista. Men det blev inte bara julmat, det blev musikquiz också. Mitt lag vann förstås första omgången, andra omgången väntar vi fortfarande på resultatet för... Men sen var det dags att dra vidare, och efter några rundor i kvarteren kring St Gertrud hade jag och min bil hittat en plats till bilen där den kunde stå medan jag och kollegorna utövade Slaget om St Gertrud på Sherlocked. Jag har alltid velat prova Sherlocked, och äntligen skulle jag få chansen. Hmm... Jag antar att det var kul, men jag är alldeles för korkad för att reda ut något sånt här. Jag fattade ingenting!! Frågor och ledtrådar var utställda lite överallt men jag fick inget som helst samband mellan dem eller någon aning om vad jag skulle göra med informationen som jag var osäker på om jag hade fått. Tydligen ger det ena det andra, så det kunde vara lite kul att göra det igen en annan gång, bara för att se om det hade gått bättre. Men jag kan ju säga såhär mycket - om jag skulle spelat det själv och inte blivit utsläppt av någon, så hade jag suttit där ännu... Efter spelets slut skiljdes våra vägar. De andra fortsatte festandet medan jag satte mig i min kära bil och körde hem till min älskade man... Det bästa av allt: Jag kunde köra, styra min egen tid, känna att jag hade värdigheten i behåll, slippa yrsel och orediga tankar som berusning ger, samt betongkeps dagen efter. Jag är ingen absolutist, men mitt alkoholintag har minskat kraftigt, och det är jag väldigt tacksam över. Alltså, inte för att det var särskilt stort innan, men det där glaset vin jag skulle ha varje fredagkväll t ex behöver jag inte längre. Och all credd till kollegorna, ingen av dem blev full eller otrevlig, alkoholintaget var förhållandevis sparsamt även för dem. Ingen skål med nubbe, inga fåniga snapsvisor. Bara öl och vin och bästa juldrycken Julmust och mat i lugn och ro! Jag hade bara en tanke av oro den här kvällen... Vad gör vi med all överbliven julmat? Hur god den än var så klarar man inte att äta så mycket. Det kanske blir doggybags på måndag? Eller tillbaka till Hamn & Peppar som servat oss med ett av de finaste julbord jag ätit? Hoppas ingen slänger det, det kunde komma så många andra till gagn. Våra uteliggare till exempel...

När man går på julbord ska man vara fin. Dagen till ära var jag nyklippt och nyslingad. Att det blivit dagen innan var inte planerat, men någon tyckte väl att det skulle vara så. Detta hade jag längtat efter, jag hade sett ut som white trash länge nog nu med tovigt halvlångt hår med utväxter så man inte visste vilken färg håret egentligen har. Sorglig syn var det. Men jag smet tidigt från jobb och kunde unna mig nästan tre timmar i frisörstolen denna torsdag eftermiddag. Först en fulklippning och sen slingor. Sen hamnade jag i någon sorts high tech-hårtork där jag inte fick titta vare sig uppåt eller neråt för då kunde slingorna bli ojämna. Och så spelade manicken en trudelutt först när den startades och sen när den stängdes av. Under tiden kunde jag njuta av kaffe och pepparkaka medan jag läste skvallerblaskor. Det var ju tur att min frissa hade just detta nummer av Vänt i Häcken - förlåt, Hänt i Veckan - så jag fick veta vad Drottning Silvia inte var rädd för efter ett otäckt besked hon fått. Alltså, jag trodde ju att hon fått någon sjukdom, eller att hon tittat sig i spegeln eller något sånt, men ack nej. Hon var inte rädd för spökena som finns på Drottningholm. Alltså, det är ju gamla nyheter, skvallerfjant! Detta berättade hon på TV för säkert ett år sedan! Inte ens skvallret är uppdaterat nu för tiden, vart är det här landet på väg...? Nåväl, den avnjutna terapin i både klippstol och sköljstol gick mot sitt slut. Jag hade sett mina lockar falla och nu har jag att vänja mig vid bristen på långt hår samt en ny hårfärg. Kanske det blev rätt färg för det som är på insidan...!

Det börjar dra ihop sig till att slippa betala TV-licens. Nu ska det ju dras på skatten istället. När man reviderar avtal så brukar det förhandlas fram något för kunden mer fördelaktigt, men så lär det inte bli för de flesta. Nu ska man betala per person istället och det ska dras på skatten. Det som är bra är ju att man kommer åt smitarna, de som gör skit för oss andra. Nackdelen är att det blir dyrare. Men det är ju statliga verk, vad ska man förvänta sig. Än så länge blir det inte så farligt för denna lilla familj. Inte alla i hushållet tjänar tillräckligt för att behöva betala något. Jag undrar bara i mitt stilla sinne... Kommer vi slippa dum-TV nu? Kommer vi slippa all förnedrings-TV med stekare och bimbos där allt går ut på att mobba ut varandra på värsta tänkbara utstuderade sätt? Kommer vi slippa bli insläppta hos kända familjer - den ena dummare än den andra - och se alla idiotiska ytligheter de hittar på? Kommer vi slippa se turkiska dramaserier som mest påminner om Glamour? Kommer vi slippa se repriser från nittonhundrafrösihjäl? Kommer vi slippa se potatisodlingens förutsättning på den svenska tundran som inte finns?! Tvivlar på det! Program som produceras idag har ingen moral, ingen mening. Var i hela friden finns meningen med att se blonderade Ulla-Kicki med hårförlängningar, fejkade naglar, uppumpade tuttar, fettsugen mage samt nyllet fullt av botox? Är såna människor verkligen så korkade, eller har de bara fått bra betalt och skiter i vilket? Men svaret på frågan blir ju i bägge fall ja. Folk är korkade nog att göra vad som helst för pengar. Ja ja, jag vet att det finns både vettiga program och vettiga människor, men jag är bara upp till halsen trött på all skit som jag faktiskt betalar för! Nej, pay-per-view hade varit det bästa för konsumenten, då kunde man slippa kasta ut skattepengar på ren och skär skit. Vid närmare eftertanke - go, smitare! Jag önskar att jag inte bidragit till tillverkningen av allt detta elände. Jag förstår er!

Till min stora sorg har det avslöjats att man inte kommer prioritera sommartidens vara eller icke vara, vilket man tidigare sagt man skulle göra. Somliga älskar detta aber att ställa om klockorna två gånger om året. Först till en fusktid och sen tillbaka till riktig tid. Varför gör man detta? Först hette det att man skulle ta tillvara på dagsljuset längre. Bönderna protesterade vilt, kornas inbyggda mjölkningklockor höll inte med om detta alls. Att skjuta på mjölkningen var ju inte ett alternativ, då fick det ju inte avsedd effekt. För inte tusan var det avsikten att förse folket med längre dagar. Nej, som vanligt handlade det om pengar, att spara energi. Nu har man ju upptäckt att det inte hjälpte ett dugg, men ändå fortsätter man tramsa med omställningarna. Slår vad om att det kostar istället. Att man nu skulle snabbhantera det kunde vi tacka finnarna för, de var trötta på eländet. Men av detta blir nu intet... Någon tyckte vi skulle fortsätta plågas med tidsomställningarna. Hallå, vi mår faktiskt dåligt här! I mitt fall tar det minst en vecka innan min kropp vant mig vid den nya tiden. Lite lättare går det dock när man återgår till det normala. I det andra fallet lurar vi bara oss själva...

För övrigt har Sverige fortfarande ingen regering. Och hur ska simpla TV-program kunna bli bättre när världens bästa dokusåpa utspelar sig i Rosenbad?

Musik: "You Stupid" med Alice Cooper