Bland skaldjur och annat
Av alla konstiga drömmar...
Min dotter och jag skulle flyga till Paris. Vi var på planet och miljön påminde snarare om gate-området än en flygplanskropp. Det var liksom allt i ett. Jag fick för mig att jag skulle hämta något i mitt bagage, som stod i ett stort rum bland allt annat bagage ombord. Efter en stund kom flygvärdinnorna och skällde på mig för att jag inte satt på min plats inför landning, så det vara bara att springa ut från rummet, ner ett par trappsteg och tillbaka in i kabinen. När jag skulle gå av planet så var jag tvungen att hoppa över ett litet dike som fanns mellan planet och gaten. I det här diket simmade en stor hummer. Den var fullt levande även om den var röd. Jag tyckte den var jättefin så jag försökte rota fram min kamera för att fotografera den. Det var inte så lätt i stressen och vattnet i diket forsade på rätt bra. Men flygvärdinnorna hejade på, ivrigt upprepande att vi tjänade jättemycket pengar på att jag fotograferade hummern.
Äntligen av planet. Men hummern var inte alls borta. Den kom efter mig, ända in i hyrbilen jag satte mig i. Jag blev så klart livrädd och undrade varför den var efter mig hela tiden. Jag försökte fly från den, störtade ut ur bilen och sprang rundor ute på parkeringen. Jag sprang runt och gjorde tvära vändningar för att lura den men, det hjälpte inte. Till slut förstod jag att den faktiskt inte ville mig något illa. Vad den ville vet jag inte, men plötsligt hade den förvandlats till en människa - en man med ljust hår, och han bad mig att lugna ner mig. Sen vaknade jag.
Drömmar har ju alltid en betydelse, sägs det. När jag vaknade så tänkte jag direkt på kvinnan som förlorade körkortet för att hon kört på tok för fort. Men varför hade hon kört så fort? Jo, för att hon haft en förföljande bil bakom sig, och trots att hon vettskrämd kört flera varv i en rondell, och andra kringelikrokar för att skaka av sig den andra bilen så gav förföljaren inte upp. Det visade sig vara en polis som på sin lediga dag roade sig med att skrämma den stackaren till att köra för fort, ringa kollegorna och låta dem sätta fast den stackars kvinnan för fortkörning. Hon fick tillbaka sitt körkort...
Kanske var polisen min hummer - en galning som förföljde mig utan någon uppenbar anledning, och som trots allt visade sig vara "the good guy" om än med lite dåligt omdöme...
 |
| The stalker |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar