Starstruck
Det var längesen jag drömde något vettigt! Jag vet inte om nattens dröm var direkt vettig, men den hade i alla fall ett sammanhang och bestod inte av en massa korta fragment.
Jag hade fått tag i biljetter till en konsert med en död person, ingen mindre än David Bowie! Biljetterna liknade mest pantkvitton och de var olika långa. (Kan det ha att göra med att jag och dottern i verkliga livet härom dagen pantade två stora sopsäckar med flaskor och burkar och drog ut fyra kvitton ur pantapparaten...?) Jag var ansvarig för biljetterna och jag höll dem i handen hela tiden istället för att lägga ner dem i min väska. Jag till och med höll dem ut genom fönstret i bilen medan vi körde. Vi var en grupp personer, som en förening eller något sånt, och vi skulle ut och roa oss. Tyvärr så flög biljetterna ur mitt grepp och en och en försvann de. Jag var lite orolig för att vi inte skulle komma in på konserten, men tänkte att det skulle väl inte vara så svårt att få tag i nya. David själv fanns i min omedelbara närhet, och jag nöp honom i armen och sa att han inte skulle bry sig om att folk påstod att han var död. Så hade jag också en fråga till hans fru Iman: "Brukar David vara i tid på scenen eller brukar han vara försenad?" Jag passade också på att fråga om jag kunde skaffa nya biljetter vid insläppet, och det var inga problem sa hon. Men jag var noga med att poängtera att jag själv skulle skaffa nya biljetter, det skulle inte hon ha besvär med. Jag hann dock vakna brutalt av alarmet innan jag hann gå på konserten...
 |
| He's not dead, he's just resting... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar