söndag 1 augusti 2021

Reality - Juli som gått

 Juli 2021


Semestermode...  Det håller i sig...  Att det varit en regnfattig semester vet nog de flesta, men att den torkan kan smitta av sig på folk kanske är nytt för en del.  Jag har alltså haft idétorka den här månaden också.  Så vad det blir av den i bloggväg återstår att se.

Jag har roat mig med att beställa underkläder på nätet.  En del av mina inlägg har handlar om hur fel storlek till de kvinnliga behagen kan påverka utseendet.  Man vill ju att de ska hålla sig i därför avsett plagg, men när man böjer sig ner har de en tendens till att rymma.  När man sen ställer sig upp igen har man utrustats med fyra behag istället för två...  När inte de väletablerade butikerna kan tillfredsställa mina behov så får man tänka utanför boxen.  Alltså tog jag mod till mig och beställde bh:ar på nätet.  Det var lite på vinst och förlust för man vill ju gärna prova, men ibland får man ha is i magen.  Och det visade sig bli bästa köpet nånsin av denna typ av plagg!  Men det var faktiskt inte i första hand mina beställningar det skulle handla om, utan leveranserna av dem.  PostMord - förlåt, PostNord, har väl nu för tiden inte det bästa ryktet, men de verkar fila på det ganska rejält.  Jag tog mod till mig ännu en gång och laddade ner deras app så jag skulle kunna följa mina små paket.  Intressant läsning, faktiskt.  Den funkar!  Men när de sedan vill ha feedback på sitt arbete kunde jag inte annat än klia mig i huvudet.  Det började med "Vi har levererat!"  Jaha, brukar ni inte göra det...?  Hur lycklig kan man vara över att ha klarat av sitt jobb?  "Hur var din upplevelse?" Det där med upplevelse har det gått troll i, allt är upplevelse nu för tiden.  Jag kan inte se att det är en upplevelse att få ett paket i brevlådan.  Hur spännande kan det vara?  Ska jag öppna brevlådan, se paketet, och sen höra harpspel och le mot fallande glitter?  Ska jag hoppa och studsa som en liten flicka som får en ny docka och sedan jubla ut "Tack PostNord!"?  Tyvärr, jag är bortom upplevelser i ett sånt fall.  Det kom en blå bil, någon stack ut armen och stoppade ner något i brevlådan, jag gick och hämtade och så var det med det.  Det var min upplevelse, inte mycket att orda om.  Slut på den historien!

Jag och min bättre hälft har haft bröllopsdag.  Och det var inte vilken bröllopsdag som helst, utan Silverbröllop!  Vi hade funderat av och till på vad vi skulle hitta på till denna eminenta dag.  Egentligen hade det ju varit roligast att åka till Danmark och hälsa på våra vänner som höll bröllopsfesten för oss.  Sen kom det ju en pandemi emellan...  Jag hade liksom bara spruta nr 1 att skryta med, så jag nådde ju inte ända fram. Att kosta på sig ett negativt test bara för att gå in i en kyrka på just den dagen kändes lite väl saftigt, för det handlar liksom om runt 1500kr.  Hemmakära som vi båda är så kändes inte heller ett hotellrum bland en bunke andra människor som något alternativ.  Annars kunde vi åkt till Västkusten, men det vet vi att många andra också tänkte göra.  Nej, det blev en tur på motorcykel ner till Ystad där vi stannade och åt glass, sen hem igen och middag på kvällen med knattarna och bästa vännerna.  Alltså, det lät simpelt med glass i Ystad, men det var en härlig tur.  Längesen man åkte motorcykel.  Tankarna hann cirkulera en hel del där jag satt och höll mitt livs kärlek runt midjan.  Vad skulle man hitta på där bakom?  "Look, no hands!"  Undrar om man hade överlevt om man ramlat av?  Tänk om man hade hoppat av, rullat sig lite snyggt i fallet och sen bara borstat av sig och satt sig och undrat om maken märkt att cykeln blivit lättare? Hur väl skyddar hjälmen?  Prova...?  Bisarrt...!  Hur som helst, efter tre timmar på den cykeln var man duktigt öm i rumpan och benen och vristerna hade frusit i sina positioner.  Så nu blir det snart operation plattjärnsmoppe så vi kan sitta som det kungapar vi känner oss som.  Nåväl, lite dusch och klädbyte efter turen, och vi var redo för nästa grej - middag med knattar och vänner.  Självklart valde vi en av Malmös bästa restauranger, ett ställe där vi alltid fått både god mat och god service.  Maten var det absolut inget fel på, men trots att det bara var vi och två sällskap till så var servicen den här gången under all kritik.  Den erfarna servitrisen behövde gå tidigt just ikväll och lämnade den oerfarna kollegan helt själv.  Först tyckte vi det var i allra högsta grad orättvist mot den stackars tösen, men sen började vi undra hur svårt det kunde varit egentligen...  En person beställde en extra skål pommes.  Det tog en halvtimme. Köttbiten kall när pommesen efter två påminnelser slutligen dök upp.  Det där fick vi inte ihop riktigt. Men mätta blev vi ändå och gott var det.  Och symboliskt slängde jag ut min brudbukett.  Jag hade sparat min brudbukett i 25 år, men den gjorde inte så mycket nytta där den låg.  Den prasslade, föll i bitar bara man tittade på den, och den var så full av damm att man knappt vågade andas i dess närhet.  Jag hade alla goda intentioner att spara handtaget, men det var lättare sagt än gjort.  Det var fullt av mögliga blomskaft och rostiga knappnålar, så den fick också gå till de sälla jaktmarkerna.  I varmt minne bevarad...  

Att folk är korkade och har attitydproblem är inget nytt.  Undrar bara var det ska sluta...  Det verkar inte som att det finns någon gräns, och jag är allvarligt oroad.  Det är sommar, folk trängs på badstränderna, parkeringskaos, räddningstjänst kan inte ta sig fram till personer som varit nära att drunkna.  Räddningstjänst blir irriterade men felparkerarna fattar ingenting.  Och det är bara början...  Sen ska man försöka rädda den stackaren som nästan drunknat.  Då kommer mobiltelefonerna fram!  Här ska filmas! Alltså, vad är det för ena morbida katastrofturister?!  Inte nog med att det i sig är högst olämpligt och smaklöst, man hade dessutom mage att vägra flytta på sig på ambulanspersonalens uppmaning så de kunde få göra sitt jobb ifred.  Ända fram till ambulansen sprang de med sina mobiler, som gamiga paparazzifotografer!  Och att låta bli att hjälpa någon i nöd för att man vill filma istället...!  Jag finner inga ord för hur dumma och korkade en del kan vara!  Det är som om man tävlar i att ställa till mest förtret. Detsamma med elsparkcyklarna som ligger slängda överallt.  Helst ska de ligga kors och tvärs mitt över en cykel- eller gångbana, bonus om någon snubblar eller cyklar omkull.  Kul också att köra slalom mellan folk på gågator - riktigt festligt!  Jag blir så trött...  Det är ju inget nytt att folk inte kan ta ansvar, och man kan väl inte blamma dem egenligen.  Nu för tiden blir man ju itutad att man har rättigheter.  Man kan vara vem man vill, man kan göra vad man vill, och framförallt ska man hävda sina rättigheter.  Tyvärr sägs det inget om skyldigheter.  Inte många av de yngre generationerna som ens vet vad det är...

Knattarna har också haft semester.  Det drabbade oss också, om än på bra sätt.  Tösen for ut med pojkvännen och tältade, och därmed blev vi päron kaninvakter.  En liten svart trasselsudd hittade sin favoritplats på en trasmatta jag placerat lite strategiskt.  Tomt blev det när pälsklingen åkte hem igen... Grabben tog bilen och några kompisar och åkte till bl a Tjörn och hälsade på kompis' kompis.  I och med det blev vi päron dammsugarvakter.  Hur det kan komma sig?  Jo, sonen har beskrivit sin nya sladdlösa dammsugare som rena underverket, och det bara måste ju finnas i detta hemmet också.  Så jag fick den till låns för att testa.  Och jag tror honom, för det är inte vad som helst som kan få den ungen att städa varje dag.  När han bodde hemma blev det på sin höjd varje halvår.  Den här prylen slapp jag däremot att säga farväl till, för efter semestern hade gjort ett stort hål i pojkens plånbok.  Det kommer en ny sådan dammsugare till sonens hem så småningom för det har kommit ut en ny häftigare variant nu.  Ekonomi ska nog bara hämta sig lite först, med då hjälp av oss.  Win-win.

Så har man börjat jobba igen...  Ångesten dagarna innan återtåget skulle ske var inte att leka med, hade kunnat göra vad som helst för att slippa!  Men plikttrogen som man är så kan man inte lämna kollegan ensam med kaoset, så det var ju bara att tiga och lida...  Bortsett från att det var tråkigt att se årets sommarsemester vara över så var det en mjukstart på veckan.  Fint väder och jobb hemifrån, lagom med bokningar och tillräckligt med bilar.  Och första dagen efter semestern inleddes dessutom med andra sprutan mot covid-19.  Som om det skulle vara en garanti...  Man får ju tro att det hjälper lite, i alla fall. Åtminstone hoppas, för varför skulle korkade människor inte resa ännu mer än de gjorde när restriktionerna började lätta...?  Somliga har också levt i förnekelse, och gör det säkert fortfarande.

Musik:  "Passenger" med Iggy Pop


25 år sedan...

Bedagat

Skoj på hoj

Möt flickan Ronnie



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar