Spirit says...: Reality - Kåseri april

April 2016

April, april… Ja, det stora skämtet den här månaden måste ha varit att där inte var några skämt. Eller är det bara jag som har missat dem? En vän på facebook gjorde ett tappert försök att lura sina vänner med att han skulle hoppa av facebook, sluta lyssna på musik, sluta med taekwondo. Det blev rätt snart genomskådat. Tyckte jag synade Sydsvenskan, men inget… Å andra sidan blev jag ju blåst på deras skämt förra året när jag trodde att förslaget med skyskrapor i Lund hade en given plats detta datum. Det var så korkat så det bara måste vara så! Skämt åsido...

Där är mycket annat som skämtar med oss. Jag hittade en flaska i badrummet som jag inte kunde ta på allvar: Ögonfransshampo. Någon annan som hört talas om detta? Ögonfransshampo… Bara smaka på det! Kan man pracka på folk vad som helst? Kan man verkligen få någon att tro att ögonfransshampo är något man behöver? Alltså, jag tar lite rengöringskräm som man tvättar bort smink med, det brukar funka på mascara. Mina ögonfransar har aldrig krävt shampo innan, jag tänker inte börja ge dem det nu. Vad kommer man upp med nästa gång? Mousse för näshår? Hårspray för öronhår? Permanent för armhålehår? Redan på 70-talet kunde man permanenta sina ögonbryn, så varför inte? Man kan ju tatuera både ögonbryn och eyeliner, så snart kan man nog spruta in färgad botox så läpparna alltid har den där favoritfärgen som inte längre finns i sortimentet. Man kanske också skulle kunna spruta in radioaktiv saltlösning i brösten så de alltid glittrar? Alltid är det någon som uppskattar sådant ideal… Det ska finnas något för alla, annars hade vi inte haft dessa ideal. Inte hade Kristina från Dufvemåla kommit på tanken att ens inhandla ett läppstift. Alla dessa galna tillbehör till vår skönhet stavas P-E-N-G-A-R! Jag skulle vilja säga att jag hatar pengar, men givetvis gör jag inte det. Även jag tycker det är skönt att kunna handla lite mer än det absolut nödvändiga. En resa lite nu och då är det jag unnar mig för pengar. Men jag hatar pengar när de orsakar problem och onödigt lidande för både människor och djur och miljö. Någonstans måste det ta slut, denna ständiga jakt på pengar! Jag sätter ner min fot genom att vägra handla en sån massa onödigt som t ex ögonfransshampo. Men jag lever väl på lånad tid numera, mycket väl medveten om att det är min dotter som nog behöver ögonfransshampo till sina lösögonfransar. Eller nej, inte lösögonfransar – byggda ögonfransar. Man bygger ögonfransar nu för tiden, precis som man bygger naglar. Man sätter inte på lösnaglar, ånej, Gud förbjude, byggda naglar är det. Skillnaden är…? Undrar om man anlitar PEAB för att bygga detta? Eller…? Nähä…? En nagelbyggare?! En ögonfransbyggare?! Söker man in på bygglinjen? Hur lång är utbildningstiden? Lärlingstid? Risktillägg? Säkerhetsutrustning? Hmm, vad har detta med april att göra? Jag tror att skönhetsideal och allt vad därtill hör får avhandlas i ett annat inlägg.

Vi går över till april månad istället, den slutar idag och är det jag ska skriva om. Det har varit en april precis som alla andra. Förstår inte varför man alltid säger ”Kall vår detta”, ”Det var mycket varmare förra året”, ”Det var varmare förr i april”, ”Global uppvärmning?”. Tjurskit! Jag minns när det minsann snöade mycket senare än i april, så det så! Vi har haft värme den här april. Det knoppas och slår ut lite här och där. Jag har sett tussilago och snödroppar, i trädgården har jag både tulpaner och påskliljor, forsythia och schersmin, vintergäck och krokus. Alla har visat sig mer eller mindre. Penséerna har dykt upp i butikerna för länge sen och nu har de hittat hem till mig. De finns i min rabatt, i mina krukor och i mina blomsterlådor. Mossan i gräset är på väg bort tack vare något jag inte fått veta namnet på, och gräset börjar visa sina gamla takter. Dvs det växer hej vilt i både rabatter och utmed kanter man inte kommer åt eftersom trimmerns snören är förbrukade och inte ersatta med nya. Min kära son offrade en kväll på gräsklippning och det blev så bra det kunde bli efter omständigheterna. Den bensindrivna serviceprylen var tjurig redan innan den kom till jobb. Först vägrade den sätta igång och sen fortsatte den ryta fast den var avstängd. Lite trög, kan man säga, tar ett tag för somliga att fatta. Men när den hann ifatt sitt öde så beseglade den detsamma genom att tystna för evigt. Fram åkte Manuel Grasscutter, och han fick bidra till min sons work-out den eftermiddagen. Tur det finns vikarier! Annars hade vår gräsmatta sett ut precis som min sons frisyr när han ett år gammal satt i sin barnstol och blev klippt tills han inte ville längre – alltså till hälften. Slut på parentes! Denna april har jag kunnat dra fram dynorna till loungemöblerna och sitta och läsa i solen. De första gångerna blev de i sällskap av en varm tröja och en filt om fötterna, men så småningom körde jag helt utan den typen av skydd. Någon solbränna blev det tyvärr inte. När man gjort det man ska och har tid att sitta ner en stund så är klockan så mycket att solen inte tar lika mycket som på förmiddagen. Det infann sig också en del moln… Och som alltid blir det bakslag: Minusgrader på nätterna, rutskrap på morgonen. Efter hjulbyte kraftigt snöfall och halka. Men idag har det varit ett underbart vårväder! Ingen vind, växlande molnighet, tvåsiffriga temperaturer, ingen nederbörd – ännu. Ikväll ska vi elda! Entrecôte ligger på upptining och garaget är fullt av grillbriketter och tändvätska. Och sonen är klar att agera pyroman. Han lyckas inte alltid så bra med öppna spisen, vilket vi är lite smått glada för, utomhus funkar det bättre. Då får man använda sig av lite enkla flytande hjälpmedel.

Och min son har blivit preliminärt antagen till gymnasiet på sitt förstahandsval!!

Musik som inspirerat: ”I’m deranged” med David Bowie

”Dirty dancing” med Frida Hyvönen