Min Älskades Ansikte
Det var i gryningen av mitt underbara liv
som jag såg min älskades ansikte
Natten försvann när han log mot mig
och jag såg solen i hans ögon
Det var det vackraste av ljus
och det skönaste av ansikten
Jag tog hans utsträckta hand
och tillsammans vandrade vi in i ljuset
av min nyfödda dag
Nu fruktar jag ej längre skymningen
för också där ser jag
min älskades ansikte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar